Pågående projekt

Här kan du läsa mer om de olika forskningsprojekten som bedrivs inom Infektionsmedicin.

Vår forskning har en bred bas, och vi fokuserar för närvarande på de forskningsprojekt som beskrivs här nedanför.

Sepsis och septisk chock

Forskare: Mia Furebring (projektledare), Jan Sjölin, Elisabeth Löwdin, Markus Castegren, Jesper Sperber, Eva Tano, Helena Janols, Anna Hedberg, Paul Skorup, Anna-Karin Smekal, Siri Kurland, Axel Nyberg, Frida Wilske, Katja Hanslin

Allvarliga infektioner kan ge upphov till svår sepsis, som kan utvecklas till septisk chock och organsvikt, ett tillstånd som trots intensivvård är associerad med hög dödlighet. Genom både laborativ, djurexperimentell och patientnära forskning studeras samspelet mellan inflammation och behandling med målen att förbättra både diagnostik, behandling.

I ett av huvudprojekten studeras i vad mån man kliniskt kan dela in patienterna med sepsis i grupperingar med varierande förlopp och inflammatoriskt svar. En grupp med ett våldsamt förlopp, en annan med mindre aggressivt förlopp efter föregående trauma eller lindrigare infektion och en tredje med upprepade infektioner, där varje ny infektion eller nytt trauma endast ger upphov till måttliga symptom. Skillnaden mellan dessa former av sepsis, som kan benämnas primär, sekundär och tertiär sepsis, beror sannolikt på ett varierande inflammatoriskt svar på invaderande agens. Flera experimentella djurmodeller har utvecklats och i pågående försök studeras bland annat betydelsen av varierande systeminflammatoriskt och antiinflammatoriskt svar för klinisk bild och bakterieavdödande förmåga i såväl blod som i kroppens viktigaste bakteriedödande organ, lever och mjälte.

I ett annat projekt studeras hur den akuta systeminflammationen påverkar det adaptiva infektionsförsvaret med fokus på vaccinationssvaret mot olika agens efter skallbasfrakturer eller genomgången neurokirurgi och hur detta spelar roll för vilket vaccin som bör användas för att skydda patienter med skallbasfrakturer från återkommande meningit.

Vidare studeras i ett nationellt projekt hur antibiotika ordineras i klinisk praxis till patienter med sepsis och hur uppnådda koncentrationer förhåller sig till optimal bakterieavdödande effekt.

Vid tertiärsepsis orsakas infektionen ofta av lågvirulenta agens som svamp. I ett liknande projekt studeras farmakokinetiken för ett av våra mest använda svampläkemedel hos patienter med misstänkt svampinfektion och hur den skiljer sig från den vi ser hos mindre sjuka patienter. En metod för bedömning av patienternas svampavdödande förmåga är under utveckling. Denna skulle kunna erbjuda värdering av kliniskt betydelsefulla skillnader mellan olika svampläkemedel vad avser svampavdödande effekt.

Antibiotikaresistens

I det här projektet undersöker vi förbättrad antibiotikaterapi för multiresistenta bakterier samt studier av effekten av antibiotika på tarmfloran.

Forskare: Thomas Tängdén, Otto Cars, Pernilla Lagerbäck, Hanna Montelin, Kari-Pekka Skarp, Ayda Shams, Pikkei Yuen, Christer Malmberg

Förekomsten av resistenta bakterier ökar snabbt samtidigt som utvecklingen av nya antibiotika går mycket långsamt. Infektioner som inte kan behandlas med standardterapi är ett växande problem som leder till ökad sjuklighet för patienterna och ökade kostnader för sjukvården och samhället. Effekten av tillgängliga antibiotika kan optimeras genom att kombinera flera preparat som var och en har otillräcklig effekt och genom att hitta nya doseringsregimer som ger ökad effekt och minskar risken för resistensutveckling. Snabbare diagnostik kan korta tiden till adekvat terapi och bidra till minskad överanvändning av antibiotika och minskad resistensutveckling.

I ett europeiskt samarbetsprojekt studerar vi effekten av kombinationer av antibiotika och andra läkemedel mot multiresistenta gramnegativa bakterier i laboratorieförsök. I ett samarbete med Gradientech AB utvärderar vi en metod för snabbare känslighetbestämning. I kliniska studier studerar vi behandlingseffekten av olika antibiotika hos patienter med urinvägsinfektioner orsakade av resistenta ESBL-producerande bakterier och effekten av olika preparat på tarmens normalflora.

Tomas Tängdéns forskargrupp. Från vänster: Pernilla Lagerbäck, Tomas Tängden, Pikkei Yuen, Christer Malmberg, Kari-Pekka Skarp, Ayda Shams, Wanchana Ungphakorn och Otto Cars.
Från vänster: Pernilla Lagerbäck, Tomas Tängden, Pikkei Yuen, Christer Malmberg, Kari-Pekka Skarp, Ayda Shams, Wanchana Ungphakorn och Otto Cars.

Infektioner vid organtransplantation och infektioner i hjärnan

Antalet organtransplanterade patienter ökar kontinuerligt och med det följer behov av ökad kunskap om opportunistiska infektioner. Främst har cytomegalovirus-infektion efter njurtransplantation undersökts men denna infektion har också studerats i andra patientgrupper.

Forskare: Britt-Marie Eriksson, Camilla Lorant, Gabriel Westman, Jakob Sparby, Fredrik Sund

Celler som är infekterade av cytomegalovirus.
Cytomegalovirusinfekterade celler

Vi har tidigare studerat cytomegalovirus-infektion vid organtransplantation, kongenital infektion, inflammatorisk tarmsjukdom och hos patienter med Alzheimers sjukdom. I samarbete med avdelningen för klinisk immunologi har olika aspekter av T-cellssvaret undersökts. För närvarande  pågår ett projekt om BK virus-infektion efter njurtransplantation; en infektion som kan slå ut transplantatfunktionen.

En annan del av forskningen rör infektioner i hjärnan. Under en dryg 10-årsperiod har vi medverkat i en multi-centre studie gällande kompletterande behandling med  valacylovir vid herpes simplex encefalit (HSE). I en uppföljande studie av de svenska patienterna har vi kunnat visa att 25 %, ungefär fyra månader efter insjuknandet, utvecklar synapsantikroppar vilket förefaller påverka återhämtningen av den neurokognitiva funktionen. Detta är nya data som kan komma att påverka behandlingen av vissa grupper av patienter med HSE. I en annan studie har vi kartlagt förekomsten och handläggandet av ventrikeldränage-relaterade infektioner efter neurokirurgi. Fynden i denna undersökning visar att det finns behov av förbättrad diagnostik och vi planerar nu nya studier för värdering av molekylärbiologiska metoder. I förlängningen hoppas vi att detta skall kunna leda till en kraftig minskning av empirisk antibiotikabehandling.

Forskargruppen. Från vänster: Fredrik Sund, Camilla Lorant, Gabriel Westman, Britt-Marie Eriksson och Jakob Sparby.
Från vänster: Fredrik Sund, Camilla Lorant, Gabriel Westman, Britt-Marie Eriksson, Jakob Sparby

Infektioner hos och vaccination av immunsupprimerade patienter

Karlis Pauksens och Amelie Kinch

Vi forskar på vaccinsvar hos olika grupper med nedsatt immunförsvar, t.ex. äldre, reumatologpatienter och cancerpatienter. Vi har också undersökt nyttan av antibiotikaprofylax under intensiv cytostatikabehandling.

Vidare studerar vi olika aspekter av posttransplantlymfom (PTLD) som ofta är associerat med Epstein-Barr virus (EBV). Vi har följt upp förekomsten och behandling av samt överlevnad efter EBV-sjukdom efter allogen stamcellstransplantation på Akademiska sjukhuset. Studier pågår också på PTLD efter organtransplantation där vi i samarbete med onkologen och patologen undersöker förekomst av markörer som nya antikroppsläkemedel riktar sig mot.

Fästingburna infektioner

Var vänlig se sida med engelsk text.

Campylobacter och andra gastrointestinala patogener

Var vänlig se sida med engelsk text för projektbeskrivning.

Antibiotikaresistens i den naturliga bakteriefloran

Var vänlig se sida med engelsk text för projektbeskrivning.

Fläckfeber Rickettsios

Var vänlig se sida med engelsk text för projektbeskrivning.