Klinisk mikrobiologi

Forskargruppen klinisk mikrobiolog består av flera oberoende grupper som forskar om olika patogener, både bakterier som kampylobacter och klamydia, och virus som retrovirus and hepatit C-virus. Målen är att förstå hur dessa patogener sprids, hur de orsakar sjukdom, och att förbättra detektion, terapi och preventiva åtgärder.

Kampylobakter

Chlamydia trachomatis i prov från livmoderhals
Chlamydia trachomatis i prov från livmoderhals.
Foto: Björn Herrmann

Kampylobakter är den vanligaste sjukdomsframkallande (patogena) gastro-intestinala bakterien och den zoonos (sjukdom som smittar mellan människa och djur) som är mest rapporterad inom EU. Även om kampylobakter medför stora samhälliga och ekonomiska kostnader så är mycket okänt kring hur den orsakar sjukdom. Kampylobakter finns i den normala tarmfloran hos många djur, och kycklingprodukter tros orsaka flertalet kampylobakterinfektioner hos människa.

Mycket är forfarande okänt om vad det är som avgör hur en infektion med kampylobakter utvecklas. Vi vet dock att vissa isolat av kampylobakter orsakar en mer allvarlig sjukdom liksom att infekterade individer drabbas olika, t.ex. beträffande följdsjukdomar. För att förstå hur kampylobakter kan orsaka sjukdom  studerar vi därför egenskaper hos både bakterien och människa.

Detektion och analys av patogener

Bakterier sedda genom mikroskop.
Bakterier sedda genom
mikroskop.
Foto:
U. Salvagnin, CC licens

Tidig och snabb detektion av sjukdomsframkallande mikroorganismer är viktigt för att kunna bekämpa infektioner orsakade av bakterier, virus eller svampar. Eftersom en behandling måste anpassas till typ av patogen vore det mycket värdefullt om vanliga patogener kunde detekteras samtidigt i samma prov, så kallad multiplex-test. Vår målsättning är därför att utveckla diagnostiska test för samtidig analys av både bakterier, virus och svampar. Vi utvecklar också nya bioinformatiska metoder för att detektera och analysera DNA/RNA från virus, och försöker hitta patogener som är involverade i kroniskt trötthetssyndrom (myalgisk encefalomyelit).

Antiviral behandling och resistens

Hepatit C-virus utgör ett globalt hälsoproblem eftersom det ofta orsakar bestående, kroniska, leverinfektioner vilka kan leda till skrumplever (levercirros) och levercancer. Nya läkemedel, som verkar direkt på viruset, har på senare tid kommit, men resistensutveckling mot dessa läkemedel förkommer.

För att bättre förstå hur viruset kan utveckla resistens undersöker vi hur vanligt förekommande resistens mot nya hepatit C-läkemedel är hos obehandlade patienter. Vi analyserar resistensgivande mutationer hos viruset genom sekvensering av virus-RNA och genomför en nordisk multicenterstudie. Vid sidan av forskning kring hepatit C-virus studerar vi resistensmekanismer hos HIV, samt utvecklar nya metoder för att hitta möjliga läkemedel mot Zika- och och TBE-virus. Kontakta Johan Lennerstrand för mer information.

Klamydia

Mikroskopbild på Clamydia trachtometis.
Clamydia Trachtometis. Foto:
V. Brinkman, CC licens

Chlamydia trachomatis är globalt sett den vanligaste av sexuellt överförda infektioner och ger upphov till komplikationer med infertilitet som slutpunkt. Vår forskargrupp har utvecklat ett högupplösande typningssystem som möjliggör epidemiologiska undersökningar av hur spridning sker i sexuella nätverk och populationer. Epidemiologi och prevention av klamydia i ett internationellt folkhälsoperspektiv är också en forskningsinriktning.

Chlamydia psittaci är definierad som en högrisk-patogen som orsakar dödliga luftvägsinfektioner, men spridningen från vilda fåglar till människor är dåligt känd. C. psittaci-infektioner hos fåglar och deras roll vid zoonotiska infektioner ingår som ett forskningsområde. Detektion och identifiering av andra bakterier som orsakar luftvägsinfektioner är ytterligare en forskningsinriktning.

Infektionsprevention

Inom forskargruppen arbetar vi inom flera projekt som har som mål att förhindra infektioner. I ett stort samarbetsprojekt,”The Baltic Antibiotic Collaboration Network”, ligger fokus på diagnostik och övervakning av antibiotikaresistenta bakterier, infektionsprevention och antibiotikaanvändning. I ett annat projekt, en multicenterstudie tillsammans med Lars Engstrand (Karolinska Institutet) och Gunilla Hamberg (Akademiska sjukhuset), undersöker vi bakteriefloran i operationssalar i samband med kejsarsnitt, och dess betydelse för normalfloran hos de förlösta barnen.

Pågående projekt

Hilpi Rautelin

professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Klinisk Mikrobiologi

E-post:
Hilpi.Rautelin[AT-tecken]medsci.uu.se
Telefon:
018-611 9614