Nyheter från institutionen för medicinska vetenskaper

En internationell studie visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19, medan andra får en infektion utan symtom.

FOREUM har beviljat ett stort anslag till projektet "Targeting autoimmune and molecular mechanisms for pain and fatigue in fibromyalgia". Projektet leds av professor Camilla Svensson vid CMM. Medsökande är Johanna Lanner (Karolinska Institutet), Eva Kosek (Karolinska Institutet och Uppsala universitet), Kim Kultima (Uppsala universitet), David Andersson (Kings College London) och Pasi Tavi (University of Eastern Finland, Kuopio).

Medan världen är upptagen med Covid19-pandemin, har det i stort sett gått obemärkt förbi att mer än trettio år har gått sedan den sista antibiotikaklassen upptäcktes. Samtidigt fortsätter den globala konsumtionen av antibiotika att öka. Som en konsekvens har bakterier utvecklat resistens och sprider sig som en tyst, men stadig, pandemi som hotar att förstöra hälso- och sjukvården och modern medicin som vi känner den.

Hjärt- och njurkomplikationer är vanligare vid typ 1-diabetes jämfört med typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes. Det framgår av en norsk-svensk registerstudie från Akademiska Sjukhuset och Uppsala universitet i samarbete med andra svenska och norska forskare. Fynden anses intressanta och delvis överraskande eftersom dessa sjukdomar ofta hänger samman med de riskfaktorer som är vanligast hos personer med typ 2-diabetes.

Åren 2013-2018 pågick den nationella SCAPIS-studien där drygt 30 000 svenskar ingick och fick genomgå omfattande hälsoundersökning, bland annat vid Akademiska sjukhuset. Syftet är att hitta riskfaktorer/markörer och kunna behandla personer som har en risk för sjukdom i hjärta, kärl och lungor innan de blir sjuka. Den 17 mars 2021 blir studiens databas öppen för storskalig forskning.

Vid astma blir luftvägarna överkänsliga. Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny bidragande underliggande cellulär och molekylär mekanism som förklarar luftvägsöverkänslighet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Allergy.

Antimikrobiell resistens är ett globalt och akut hot mot människors och djurs hälsa. På toppmötet Uppsala Health Summit, som arrangeras digitalt den 15-18 mars, diskuteras hur beteendeförändringar i olika delar av samhället kan bromsa den oroväckande utvecklingen.

En av fyra patienter med njurproblem, som transplanterats eller går i dialys, har njurinflammation. Tack vare en ny läkemedelsbehandling via tarmen, utvecklad av forskare i Uppsala, kan patienter med inflammation av typen IgA-nefrit inom kort slippa eller skjuta på dialysen.

Härom året inleddes ett nationellt samarbete om precisionsmedicin mellan sjukvård, akademi och industri, MEGALiT. Projektet har resulterat i en läkemedelsstudie som innebär att fler cancerpatienter kan erbjudas mer individuellt anpassad behandling med målstyrda läkemedel. Detta lyfte Akademiska sjukhuset fram i ett pressmeddelande med anledning av världscancerdagen 4 februari.

Webbtidningen Extrakt skriver i en artikel att fallen av multipel skleros ökar. I Sverige diagnostiseras cirka 1000 personer årligen. Våra genetiska förutsättningar har ju inte förändrats nämnvärt, inte heller andra riskfaktorer som brist på solljus, så frågan är om andra miljöfaktorer kan bidra till den negativa trenden?

Flera forskare vid institutionen har tilldelats anslag från Cancerfonden. Sören Lehmann, professor i hematologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och överläkare vid Akademiska sjukhuset, har tilldelats drygt 5,2 miljoner kronor i forskningsanslag från Cancerfonden. Projektet handlar om betydelsen av s.k. epigenetiska förändringar vid akut myeloisk leukemi.

Thomas Tängdén har tilldelats bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö i Vetenskapsrådets senaste utlysning. Andrei Malinovschi och Eva Lindberg, båda forskare och läkare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset, har tilldelats 2,4 miljoner kronor vardera i projektbidrag från Vetenskapsrådet. Deras projekt handlar om användning av antibiotika för ökad klinisk effekt och mindre resistensutveckling, KOL och obstruktiv sömnapné under REM-sömn.

De senaste åren har stora framsteg gjorts inom läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes som även kommer andra patientgrupper till nytta. Ett exempel på ny, innovativ behandling är så kallade SGLT2- hämmare mot högt blodsocker, som även minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, framförallt hjärtsvikt, och njursvikt. Läkemedlet kan numera även ges till personer utan diabetes. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande den 23 november 2020.

Forskare vid bland annat Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset har erhållit 8,4 miljoner från Vetenskapsrådet och Cancerfonden för fortsatt forskning kring blodsjukdomen mastocytos som orsakas av en ansamling av mastceller i olika organ, med symtom såsom svimningsattacker, diarré och hjärtklappning och illamående. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Benskörhet är vanligare hos personer med KOL än hos personer utan, och behandling med inhalationssteroider i hög dos ökar risken ytterligare. Det visar en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet om biverkningar av läkemedelsbehandling vilket uppmärksammas i ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

En nyligen genomförd klinisk studie har visat att behandling med cellterapi kan bevara insulinproduktionen hos vuxna med nydebuterad typ 1-diabetes. Nästa år planeras studierna att utvidgas och för första gången även omfatta barn och ungdomar som nyligen fått diagnos.

Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. Delresultat av en pågående fas III-studie visar att en ny sorts immunterapi kan stabilisera njurfunktionen. I mitten av 2022 räknar forskare med att behandlingen kan bli ett alternativ för fler svårt njursjuka med IgA-nefrit som kan komma att fördröja behovet av eller helt slippa dialys och transplantation. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Svenska sällskapet för medicinsk forskning delar årligen ut SSMF:s Stora anslag till yngre, lovande medicinska forskare. Anslagsmottagarna tilldelas medel för fyra års forskning på hel- eller halvtid med målet att etablera en självständig vetenskaplig karriär. Vid årets utlysning bedömdes 203 ansökningar varav åtta beviljades. Dag Leonard vid Uppsala universitet är en av årets anslagsmottagare.

Idag saknas effektiv läkemedelsbehandling för patienter med Sjögrens syndrom. De studier av nya behandlingar som gjorts har inte heller säkert kunnat visa någon effekt. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att det finns två tydliga undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom som skiljer sig avseende genetisk bakgrund, förekomst av antikroppar och kliniska sjukdomsyttringar. Detta bör man ta hänsyn till i läkemedelsstudier och de nya rönen banar väg för utveckling av nya behandlingar.

Patienter med covid-19 har visat sig ha en påtaglig risk för blodproppar. I en pågående klinisk studie ska forskare vid Akademiska sjukhuset och Västmanlands sjukhus studera rubbningar i blodets koagulation hos patienter som får livsuppehållande dialysbehandling.

En artikel som nyligen publicerats i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases visar på ett nytt sätt att dela in patienter med SLE, systemisk lupus erythematosus, i skilda undergrupper baserat på genetisk karakterisering. I studien, som letts av professor Lars Rönnblom och hans forskargrupp, fann man att patienterna har genetiska riskvarianter i olika molekylära signalvägar.  I genomsnitt hade varje patient 7 signalvägar som skiljde sig från en frisk person. Detta nya sätt att dela in denna mycket heterogena patientgrupp kan ha betydelse både för klinisk uppföljning och val av behandling.

Uppsala universitet och Region Uppsala lanserar ett gemensamt forskningsprojekt med syftet att kartlägga, förebygga och dämpa smittspridningen av viruset covid-19 i Uppsala län. Med hjälp av flera olika datakällor, bland annat 1177 Vårdguiden och virusmätningar i avloppsvatten, är målet att snabbt upptäcka lokala utbrott för att kunna stävja smittspridningen. Parallellt kommer man även att vetenskapligt utvärdera de åtgärder som används för att stoppa utbrotten.

Vid inflammatorisk tarmsjukdom såsom Crohns sjukdom och ulcerös kolit finns stora individuella variationer. Vissa får mild och lättbehandlad sjukdom medan andra från debuten har en mer aggressiv sjukdom. En studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att utveckla biomarkörer som verktyg för mer träffsäker diagnos och behandling.

Intensiv dubbel trombocythämning har minskat återinsjuknandet efter hjärtinfarkt men till priset av en ökad risk för blödning. Blödningsrisken från mag-tarmkanalen ökar vid samtidig infektion orsakad av bakterien Helicobacter pylori (Hp). Hp-infektion är vanlig och kan enkelt behandlas med antibiotika och PPI, vilket i det närmaste eliminerar den infektionsorsakade blödningsrisken. I dagsläget saknas dock helt kunskap om hur Hp-diagnostik och behandling påverkar utfallet efter hjärtinfarkt.

Handintensivt arbete kan förekomma i många branscher och kan leda till besvär och skador i händer, armar nacke och skuldra. Från hösten 2021 ska personal vars arbete belastar händerna mycket erbjudas medicinska kontroller, enligt nya regler från Arbetsmiljöverket. En utmaning är att veta var gränsen går till att arbetet blir så belastande att det kan vara skadligt. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet ska inom ramen för en studie ta fram metoder för riskbedömningar, detta skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

COVID Symptom Study är ett forskningsprojekt om covid-19 som initierades av Lunds universitet under våren 2020. Syftet med forskningen är att kontinuerligt kartlägga smittans utbredning i Sverige samt att undersöka riskfaktorer för en allvarlig sjukdomsbild. Nu har Lunds universitet och Uppsala universitet ingått ett samarbetsavtal för att tillsammans driva forskningsprojektet framåt.

Närmare 17 procent av patienter med bekräftad covid-19-infektion drabbas av livshotande hjärtpåverkan såsom rytmrubbningar och hjärtmuskelinflammation och cirka sju procent av plötslig hjärtdöd. I en internationell studie, ledd från Akademiska sjukhuset, utvärderas om EKG-analys baserad på artificiell intelligens (AI) kan underlätta att förutse vilka som löper sådan risk. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Kan ett nytt läkemedel mot typ 2-diabetes ge färre komplikationer i hjärta, njurar, fötter och andra organ än nuvarande standardbehandling? Det ska en nationell behandlingsstudie, SMARTEST, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ge svar på. I studien jämförs standardläkemedlet metformin med så kallade SGLT2-hämmare.

Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tagit fram en ny metod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE). Analysmetoden kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19. Studien publiceras i Arthritis Research and Therapy.

Var tredje patient med svår njursvikt som får bloddialys är övervätskad efter sin dialysbehandling. Detta anses bidra till den höga mortaliteten, att nästan var femte patient avlider årligen. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklat ett beslutsstöd som möjliggör mer individuellt anpassad vätskereglering. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Professor Rolf Larsson och docent Jenny Theorell-Haglöw vid institutionen för medicinska vetenskaper tilldelas Region Uppsalas forskningspris 2019. 

Familjen Einhorns Stiftelse donerar drygt en halv miljon kronor till forskning vid Uppsala universitet som bidrar till att utveckla behandlingar mot covid-19. Donationen ska användas i en studie som leds av Björn Olsen, professor i infektionsmedicin, där man kommer att undersöka vad som orsakar den dramatiska immunologiska reaktion som gör att vissa patienter blir svårt sjuka. 

Just nu väntar hela världen på ett vaccin mot covid-19. Men det pågår också intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Vid BMC i Uppsala testas substanser som angriper samma typ av enzym som läkemedel mot hiv och hepatit-C.

Teresia Nyman, forskare inom arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, får drygt 2,7 miljoner kronor från AFA Försäkring för att utveckla en metodik för belastningsergonomisk riskbedömning inom handelsbranschen.

Forskningsanslag för år 2020 har ledigförklarats från Stiftelsen Familjen Olinder-Nielsens fond för infektionsmedicinsk forskning. Sista ansökningsdag är 15 juni 2020. Läs mer här i nyheten och i ansökningsblanketten.

Jessica Nordlund får 2020 års Göran Gustafssonpris i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Göran Gustafssons stiftelse verkar för främjande av vetenskaplig forskning vid Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Jessica är född i San Francisco, Kalifornien. Hon tog en kandidatexamen i biologi vid San Diego State University 2006 och en magisterexamen i cellulär molekylärbiologi vid Uppsala universitet 2007. Efter att ha försvarat sin doktorsexamen i molekylärmedicin vid Uppsala universitet 2012, började hon jobba vid SNP&SEQ-teknologiplattformen, som är en av anläggningarna inom ’National Genomics Infrastructure (NGI)’ vid SciLifeLab. Sedan 2013 har hon haft olika befattningar vid SNP&SEQ, så som ledare för bioinformatik gruppen och senare ledare för forsknings och utvecklingsverksamheten. År 2019 utsågs hon till verksamhetsledare (facility director) för hela enheten i Uppsala.

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Forskning tyder också på en ökad cancerrisk, men det saknas befolkningsbaserade studier. Därför har forskare vid Akademiska sjukhuset/institutionen för medicinska vetenskaper inlett en studie där man ska studera sömnapné och cancer i befolkningen, vilka cancerformer det rör sig om samt om CPAP-behandling minskar cancerrisk. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Cancerfonden har nyligen beslutat om bidrag till 19 nya tjänster till forskare som befinner sig i olika delar av karriären. Sex av dessa finns vid Uppsala universitet och en av dessa sex är Joakim Crona, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper.

Sedan 2014 har stiftelsen Diabetes Wellness Sverige delat ut ett specifikt forskningsanslag, Junior Grant, till forskare i början av sin forskarkarriär inom diabetes. I januari utdelades återigen forskningsanslaget på 200 000 kronor vardera till fem unga forskare för vidare forskning inom diabetes, där Jonathan Cedernaes var en av dem som fick motta ett forskningsanslag.

Reumatikerförbundet är Sveriges största enskilda givare till forskningen om reumatiska sjukdomar. Årets forskningsanslag uppgår till 18 525 000 kronor och fördelas på 109 forskningsprojekt, som bland annat inkluderar forskning om folksjukdomar som artros, gikt och fibromyalgi, vanliga reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit och ankyloserande spondylit, och mer ovanliga sjukdomar som SLE, Sjögrens syndrom och Systemisk skleros.

Med anledning av coronaviruset, covid-19, i Sverige publicerades idag en debattartikel i Svenska Dagbladet. I Sverige finns en stor akademiska expertis inom medicin, modellering, epidemiologi och andra relevanta områden. Denna resurs står till samhällets förfogande och bör användas, skriver flera forskare.

Det nya coronaviruset covid-19 kommer att drabba äldre och sjuka hårt under lång tid, kanske upp till ett år. Mer forskning behövs – både för att hindra fler virus från att drabba oss och för att minska effekterna av den smittspridning som pågår, menar Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

För att undvika coronaviruset gäller det att tvätta händerna ordentligt, hålla avstånd och hellre umgås utomhus än inomhus. Det är några råd från Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid institionen för medicinska vetenskaper.

Svenska Läkaresällskapet beviljade år 2017 Lars Rönnblom, professor i reumatologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, forskningsmedel ur Ingegerd Johanssons fond för hans forskning om den reumatiska sjukdomen SLE, Systemisk Lupus Erythematosus. Lars Rönnblom och hans forskargrupp beviljades då projektanslag för ansökan ”Disease mechanisms and patient stratification towards new therapies in systemic lupus erythematosus". Tidigare i år fick de besked från Svenska Läkaresällskapet att deras anslag från Ingegerd Johanssons fond förlängs i ytterligare två år.

Uppföljning av CPAP-behandling via telemedicin, där man fjärravläser patienters andningsapparatur, skulle kunna bidra till ökad följsamhet hos patienter med sömnapné, bättre behandlingsresultat och förbättrad livskvalitet. Detta har testats i en av de första studierna i Sverige där man utvärderat nyttan av telemonitorerad uppföljning jämfört med rådande rutin med mottagningsbesök. Forskningen uppmärksammas i samband med World sleep day 13 mars. Det skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Tack vare en donation från den åländske affärsmannen Anders Wiklöf kan Uppsala universitet satsa på en ny miljö inom hjärtforskning baserad på data från storskaliga befolkningsregister och biobanker.

Vilket samband finns mellan sömnapné under drömsömnen och tidiga tecken på åderförkalkning hos män och kvinnor? Och finns eventuella könsskillnader som behöver beaktas vid val av behandling? Det är fokus för en studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Hur ser livet ut efter en hjärtinfarkt och hur kan man lära sig leva med rädslan för att det när som helst kan hända igen? Det handlade Radio P1:s program "Kropp och själ" om den 28 januari där Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, och Stefan James, även han professor vid Uppsala universitet, medverkade som gäster.