Nyheter från institutionen för medicinska vetenskaper
-
Mångmiljonanslag från Cancerfonden till institutionens medarbetare
Flera forskare vid institutionen har tilldelats anslag från Cancerfonden. Sören Lehmann, professor i hematologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och överläkare vid Akademiska sjukhuset, har tilldelats drygt 5,2 miljoner kronor i forskningsanslag från Cancerfonden. Projektet handlar om betydelsen av s.k. epigenetiska förändringar vid akut myeloisk leukemi.
-
Tilldelning av forskningsanslag från Vetenskapsrådet 2020
Thomas Tängdén har tilldelats bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö i Vetenskapsrådets senaste utlysning. Andrei Malinovschi och Eva Lindberg, båda forskare och läkare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset, har tilldelats 2,4 miljoner kronor vardera i projektbidrag från Vetenskapsrådet. Deras projekt handlar om användning av antibiotika för ökad klinisk effekt och mindre resistensutveckling, KOL och obstruktiv sömnapné under REM-sömn.
-
Innovativa diabetesbehandlingar kan minska risken för hjärt- och njursvikt
Jan Eriksson De senaste åren har stora framsteg gjorts inom läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes som även kommer andra patientgrupper till nytta. Ett exempel på ny, innovativ behandling är så kallade SGLT2- hämmare mot högt blodsocker, som även minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, framförallt hjärtsvikt, och njursvikt. Läkemedlet kan numera även ges till personer utan diabetes. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande den 23 november 2020.
-
Miljonbelopp till mastcellsforskning
Forskare vid bland annat Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset har erhållit 8,4 miljoner från Vetenskapsrådet och Cancerfonden för fortsatt forskning kring blodsjukdomen mastocytos som orsakas av en ansamling av mastceller i olika organ, med symtom såsom svimningsattacker, diarré och hjärtklappning och illamående. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
-
Kortisonbehandling vid KOL ökar risken för benskörhet
Christer Janson Benskörhet är vanligare hos personer med KOL än hos personer utan, och behandling med inhalationssteroider i hög dos ökar risken ytterligare. Det visar en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet om biverkningar av läkemedelsbehandling vilket uppmärksammas i ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.
-
Stamceller prövas mot nydebuterad diabetes hos barn
Per-Ola Carlsson En nyligen genomförd klinisk studie har visat att behandling med cellterapi kan bevara insulinproduktionen hos vuxna med nydebuterad typ 1-diabetes. Nästa år planeras studierna att utvidgas och för första gången även omfatta barn och ungdomar som nyligen fått diagnos.
-
Ny immunterapi mot njursvikt kan snart införas
Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. Delresultat av en pågående fas III-studie visar att en ny sorts immunterapi kan stabilisera njurfunktionen. I mitten av 2022 räknar forskare med att behandlingen kan bli ett alternativ för fler svårt njursjuka med IgA-nefrit som kan komma att fördröja behovet av eller helt slippa dialys och transplantation. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
-
Dag Leonard får Svenska sällskapet för medicinsk forsknings Stora anslag 2020
Dag Leonard Svenska sällskapet för medicinsk forskning delar årligen ut SSMF:s Stora anslag till yngre, lovande medicinska forskare. Anslagsmottagarna tilldelas medel för fyra års forskning på hel- eller halvtid med målet att etablera en självständig vetenskaplig karriär. Vid årets utlysning bedömdes 203 ansökningar varav åtta beviljades. Dag Leonard vid Uppsala universitet är en av årets anslagsmottagare.
-
Ny kunskap om ärftlighet och immunförsvaret banar väg för nya behandlingar vid Sjögrens syndrom
Gunnel Nordmark Idag saknas effektiv läkemedelsbehandling för patienter med Sjögrens syndrom. De studier av nya behandlingar som gjorts har inte heller säkert kunnat visa någon effekt. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att det finns två tydliga undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom som skiljer sig avseende genetisk bakgrund, förekomst av antikroppar och kliniska sjukdomsyttringar. Detta bör man ta hänsyn till i läkemedelsstudier och de nya rönen banar väg för utveckling av nya behandlingar.
-
Blodproppsbildning hos dialyspatienter med covid-19 fokus för studie
Torbjörn Linde Patienter med covid-19 har visat sig ha en påtaglig risk för blodproppar. I en pågående klinisk studie ska forskare vid Akademiska sjukhuset och Västmanlands sjukhus studera rubbningar i blodets koagulation hos patienter som får livsuppehållande dialysbehandling.
-
Nytt sätt att dela in SLE-patienter utifrån genetisk karakterisering
En artikel som nyligen publicerats i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases visar på ett nytt sätt att dela in patienter med SLE, systemisk lupus erythematosus, i skilda undergrupper baserat på genetisk karakterisering. I studien, som letts av professor Lars Rönnblom och hans forskargrupp, fann man att patienterna har genetiska riskvarianter i olika molekylära signalvägar. I genomsnitt hade varje patient 7 signalvägar som skiljde sig från en frisk person. Detta nya sätt att dela in denna mycket heterogena patientgrupp kan ha betydelse både för klinisk uppföljning och val av behandling.
-
CRUSH Covid – nytt forskningssamarbete
Professor Tove Fall Uppsala universitet och Region Uppsala lanserar ett gemensamt forskningsprojekt med syftet att kartlägga, förebygga och dämpa smittspridningen av viruset covid-19 i Uppsala län. Med hjälp av flera olika datakällor, bland annat 1177 Vårdguiden och virusmätningar i avloppsvatten, är målet att snabbt upptäcka lokala utbrott för att kunna stävja smittspridningen. Parallellt kommer man även att vetenskapligt utvärdera de åtgärder som används för att stoppa utbrotten.
-
Mer träffsäker diagnos och behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom – fokus för studie
Maria Ling Lundström Vid inflammatorisk tarmsjukdom såsom Crohns sjukdom och ulcerös kolit finns stora individuella variationer. Vissa får mild och lättbehandlad sjukdom medan andra från debuten har en mer aggressiv sjukdom. En studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att utveckla biomarkörer som verktyg för mer träffsäker diagnos och behandling.
-
Helicobacter och dubbel trombocythämning
Professor Per Hellström Intensiv dubbel trombocythämning har minskat återinsjuknandet efter hjärtinfarkt men till priset av en ökad risk för blödning. Blödningsrisken från mag-tarmkanalen ökar vid samtidig infektion orsakad av bakterien Helicobacter pylori (Hp). Hp-infektion är vanlig och kan enkelt behandlas med antibiotika och PPI, vilket i det närmaste eliminerar den infektionsorsakade blödningsrisken. I dagsläget saknas dock helt kunskap om hur Hp-diagnostik och behandling påverkar utfallet efter hjärtinfarkt.
-
Säkrare riskbedömningar vid handintensivt arbete målet för studie
Peter Palm Handintensivt arbete kan förekomma i många branscher och kan leda till besvär och skador i händer, armar nacke och skuldra. Från hösten 2021 ska personal vars arbete belastar händerna mycket erbjudas medicinska kontroller, enligt nya regler från Arbetsmiljöverket. En utmaning är att veta var gränsen går till att arbetet blir så belastande att det kan vara skadligt. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet ska inom ramen för en studie ta fram metoder för riskbedömningar, detta skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
-
Nytt samarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet i kampen mot covid-19
COVID Symptom Study är ett forskningsprojekt om covid-19 som initierades av Lunds universitet under våren 2020. Syftet med forskningen är att kontinuerligt kartlägga smittans utbredning i Sverige samt att undersöka riskfaktorer för en allvarlig sjukdomsbild. Nu har Lunds universitet och Uppsala universitet ingått ett samarbetsavtal för att tillsammans driva forskningsprojektet framåt.
-
AI ska underlätta upptäckt av covid-19-patienter med ökad risk för livshotande hjärtsjukdom
Carina Blomström Lundkvist Närmare 17 procent av patienter med bekräftad covid-19-infektion drabbas av livshotande hjärtpåverkan såsom rytmrubbningar och hjärtmuskelinflammation och cirka sju procent av plötslig hjärtdöd. I en internationell studie, ledd från Akademiska sjukhuset, utvärderas om EKG-analys baserad på artificiell intelligens (AI) kan underlätta att förutse vilka som löper sådan risk. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
-
Färre komplikationer vid typ 2-diabetes - fokus för ny behandlingsstudie
Professor Jan Eriksson Kan ett nytt läkemedel mot typ 2-diabetes ge färre komplikationer i hjärta, njurar, fötter och andra organ än nuvarande standardbehandling? Det ska en nationell behandlingsstudie, SMARTEST, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ge svar på. I studien jämförs standardläkemedlet metformin med så kallade SGLT2-hämmare.
-
Ny testmetod kan ge säkrare dosering av hydroxiklorokin
Kim Kultima Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tagit fram en ny metod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE). Analysmetoden kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19. Studien publiceras i Arthritis Research and Therapy.
-
Mer individanpassad vätskebalans ska minska dödligheten vid dialys
Jenny Stenberg Var tredje patient med svår njursvikt som får bloddialys är övervätskad efter sin dialysbehandling. Detta anses bidra till den höga mortaliteten, att nästan var femte patient avlider årligen. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklat ett beslutsstöd som möjliggör mer individuellt anpassad vätskereglering. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
-
Två av institutionens forskare tilldelas Region Uppsalas forskningspris 2019
Professor Rolf Larsson och docent Jenny Theorell-Haglöw vid institutionen för medicinska vetenskaper tilldelas Region Uppsalas forskningspris 2019.
-
Donationer bidrar till ny forskning om covid-19
Professor Björn Olsen
Foto: Mikael WallerstedtFamiljen Einhorns Stiftelse donerar drygt en halv miljon kronor till forskning vid Uppsala universitet som bidrar till att utveckla behandlingar mot covid-19. Donationen ska användas i en studie som leds av Björn Olsen, professor i infektionsmedicin, där man kommer att undersöka vad som orsakar den dramatiska immunologiska reaktion som gör att vissa patienter blir svårt sjuka.
-
Intensiv jakt på läkemedel mot covid-19
Johan Lennerstrand Just nu väntar hela världen på ett vaccin mot covid-19. Men det pågår också intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Vid BMC i Uppsala testas substanser som angriper samma typ av enzym som läkemedel mot hiv och hepatit-C.
-
Miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa
Teresia Nyman Teresia Nyman, forskare inom arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, får drygt 2,7 miljoner kronor från AFA Försäkring för att utveckla en metodik för belastningsergonomisk riskbedömning inom handelsbranschen.
-
Forskningsanslag utlyses från Stiftelsen Familjen Olinder-Nielsens fond för infektionsmedicinsk forskning
Forskningsanslag för år 2020 har ledigförklarats från Stiftelsen Familjen Olinder-Nielsens fond för infektionsmedicinsk forskning. Sista ansökningsdag är 15 juni 2020. Läs mer här i nyheten och i ansökningsblanketten.
-
Jessica Nordlund är en av årets Göran Gustafssonpristagare
Jessica Nordlund Jessica Nordlund får 2020 års Göran Gustafssonpris i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Göran Gustafssons stiftelse verkar för främjande av vetenskaplig forskning vid Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Jessica är född i San Francisco, Kalifornien. Hon tog en kandidatexamen i biologi vid San Diego State University 2006 och en magisterexamen i cellulär molekylärbiologi vid Uppsala universitet 2007. Efter att ha försvarat sin doktorsexamen i molekylärmedicin vid Uppsala universitet 2012, började hon jobba vid SNP&SEQ-teknologiplattformen, som är en av anläggningarna inom ’National Genomics Infrastructure (NGI)’ vid SciLifeLab. Sedan 2013 har hon haft olika befattningar vid SNP&SEQ, så som ledare för bioinformatik gruppen och senare ledare för forsknings och utvecklingsverksamheten. År 2019 utsågs hon till verksamhetsledare (facility director) för hela enheten i Uppsala.
-
Koppling mellan sömnapné och cancer fokus i ny studie
Jenny Theorell-Haglöw Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Forskning tyder också på en ökad cancerrisk, men det saknas befolkningsbaserade studier. Därför har forskare vid Akademiska sjukhuset/institutionen för medicinska vetenskaper inlett en studie där man ska studera sömnapné och cancer i befolkningen, vilka cancerformer det rör sig om samt om CPAP-behandling minskar cancerrisk. Det här skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
-
Joakim Crona tilldelas tjänst från Cancerfonden
Joakim Crona Cancerfonden har nyligen beslutat om bidrag till 19 nya tjänster till forskare som befinner sig i olika delar av karriären. Sex av dessa finns vid Uppsala universitet och en av dessa sex är Joakim Crona, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper.
-
Jonathan Cedernaes fick 200 000 kronor i forskningsanslag
Jonathan Cedernaes Sedan 2014 har stiftelsen Diabetes Wellness Sverige delat ut ett specifikt forskningsanslag, Junior Grant, till forskare i början av sin forskarkarriär inom diabetes. I januari utdelades återigen forskningsanslaget på 200 000 kronor vardera till fem unga forskare för vidare forskning inom diabetes, där Jonathan Cedernaes var en av dem som fick motta ett forskningsanslag.
-
Forskare vid institutionen tilldelas anslag för viktig forskning om reumatiska sjukdomar
Reumatikerförbundet är Sveriges största enskilda givare till forskningen om reumatiska sjukdomar. Årets forskningsanslag uppgår till 18 525 000 kronor och fördelas på 109 forskningsprojekt, som bland annat inkluderar forskning om folksjukdomar som artros, gikt och fibromyalgi, vanliga reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit och ankyloserande spondylit, och mer ovanliga sjukdomar som SLE, Sjögrens syndrom och Systemisk skleros.
-
SvD Debatt: "Använd forskarna – tillsätt ett expertråd"
Med anledning av coronaviruset, covid-19, i Sverige publicerades idag en debattartikel i Svenska Dagbladet. I Sverige finns en stor akademiska expertis inom medicin, modellering, epidemiologi och andra relevanta områden. Denna resurs står till samhällets förfogande och bör användas, skriver flera forskare.
-
Björn Olsen om coronaviruset: "Vi behöver smarta strategier"
Det nya coronaviruset covid-19 kommer att drabba äldre och sjuka hårt under lång tid, kanske upp till ett år. Mer forskning behövs – både för att hindra fler virus från att drabba oss och för att minska effekterna av den smittspridning som pågår, menar Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
-
Professor Åsa Melhus: Vårdhygien lär oss undvika smitta
För att undvika coronaviruset gäller det att tvätta händerna ordentligt, hålla avstånd och hellre umgås utomhus än inomhus. Det är några råd från Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid institionen för medicinska vetenskaper.
-
Fortsatt finansiering till forskargruppen i reumatologi från Ingegerd Johanssons fond
Professor Lars Rönnblom Svenska Läkaresällskapet beviljade år 2017 Lars Rönnblom, professor i reumatologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, forskningsmedel ur Ingegerd Johanssons fond för hans forskning om den reumatiska sjukdomen SLE, Systemisk Lupus Erythematosus. Lars Rönnblom och hans forskargrupp beviljades då projektanslag för ansökan ”Disease mechanisms and patient stratification towards new therapies in systemic lupus erythematosus". Tidigare i år fick de besked från Svenska Läkaresällskapet att deras anslag från Ingegerd Johanssons fond förlängs i ytterligare två år.
-
Telemedicinsk uppföljning effektivt vid sömnapnébehandling
Jenny Theorell-Haglöw Uppföljning av CPAP-behandling via telemedicin, där man fjärravläser patienters andningsapparatur, skulle kunna bidra till ökad följsamhet hos patienter med sömnapné, bättre behandlingsresultat och förbättrad livskvalitet. Detta har testats i en av de första studierna i Sverige där man utvärderat nyttan av telemonitorerad uppföljning jämfört med rådande rutin med mottagningsbesök. Forskningen uppmärksammas i samband med World sleep day 13 mars. Det skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
-
Professor Björn Olsen: "Corona är svårstoppat"
Samtidigt som dödstalet i coronaepidemin i Kina stiger fortsätter viruset sprida sig över världen. Nu har ett fall upptäckts i Egypten, något som kan få stora konsekvenser, enligt Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
– Om smittan får fäste och börjar spridas i Egypten har vi i princip per definition en pandemi, för då har vi okontrollerad spridning på två kontinenter.
Det skriver SVT Nyheter i en artikel. -
Johan Sundström blir ledare för "Anders Wiklöf-institutet för hjärtforskning"
Professor Johan Sundström Tack vare en donation från den åländske affärsmannen Anders Wiklöf kan Uppsala universitet satsa på en ny miljö inom hjärtforskning baserad på data från storskaliga befolkningsregister och biobanker.
-
Könsskillnader i sambandet mellan sömnapné och hjärt-kärlsjukdom – fokus för studie
Mirjam Ljunggren Vilket samband finns mellan sömnapné under drömsömnen och tidiga tecken på åderförkalkning hos män och kvinnor? Och finns eventuella könsskillnader som behöver beaktas vid val av behandling? Det är fokus för en studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
-
Skräcken för hjärtinfarkt
Hur ser livet ut efter en hjärtinfarkt och hur kan man lära sig leva med rädslan för att det när som helst kan hända igen? Det handlade Radio P1:s program "Kropp och själ" om den 28 januari där Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, och Stefan James, även han professor vid Uppsala universitet, medverkade som gäster.
-
Snabbaste skidåkarna har lägst blodtryck
Kasper Andersen Ju snabbare en person åker Vasaloppet, desto lägre är risken för att få högt blodtryck. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet som publicerats online i den vetenskapliga tidskriften Circulation, och som Uppsala universitet skriver om i ett pressmeddelande.
-
Sömnundersökningar ska ge svar på ohälsa
Professor Eva Lindberg
Bild från Hjärt-LungfondenHjärt-Lungfonden har publicerat en forskarintervju med professor Eva Lindberg där man lyfter hennes forskning som stöttas av fonden. Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse.
-
Jonathan Cedernaes får forskningsanslag från Diabetes Wellness
År 2014 var första året som stiftelsen Diabetes Wellness Sverige delade ut ett specifikt forskningsanslag, Junior Grant, till forskare i början av sin forskarkarriär inom diabetes. Nyligen utdelades återigen forskningsanslaget på 200 000 kronor vardera till fem unga forskare för vidare forskning inom diabetes. Det skriver Diabetes Wellness Sverige i ett pressmeddelande.
-
Sömnbrist kan resultera i ökade nivåer av ämnen kopplade till Alzheimers
I ett pressmeddelande den 8 januari uppmärksammades en ny mindre studie där forskare har sett att när unga, friska deltagare utsattes för en natts vakenhet uppvisade de högre blodnivåer av proteinet tau än då de sovit som vanligt. Tau utgör en markör för Alzheimers sjukdom och resultaten kan tyda på att återkommande sömnbrist skulle kunna leda till negativa effekter på hjärnhälsan. Studien publiceras i tidskriften Neurology.
-
Nanopartiklar ska underlätta tidig diagnostik av lungsjukdomar
Professor Magnus Svartengren En ny diagnosmetod som går ut på att använda nanopartiklar för att upptäcka förändringar i de finaste delarna i lungorna håller nu på att införas vid Akademiska sjukhuset. Instrumentet, som utvecklats av forskare i Uppsala, gör det möjligt att mäta avstånd i de minsta luftvägarna och lungblåsorna och kan förbättra diagnostiken vid misstänkt lungsjukdom exempelvis lungemfysem och KOL.
-
Pristagare – Institutionens dag 2019
Vid Institutionens dag den 14 november belönades flera doktorander och unga forskare med fina priser.
-
Stor skillnad i koldioxidavtryck mellan olika inhalatorer
Professor Christer Janson I en ny studie har forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet jämfört koldioxidavtrycket från två sorters inhalatorer som används vid behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och sprayer som innehåller drivgas. Resultaten visar att koldioxidavtrycket är 20 gånger större om man behandlar med spray än om man använder pulverinhalator.
-
Ny substans som kan stimulera insulinproduktion prövas i studie
Personer med typ 1-diabetes är i dag hänvisade till livslång behandling med insulin via spruta eller pump. I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra (GABA), en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan, kan återskapa den egna insulinproduktionen och bli ett nytt läkemedel. Forskningen uppmärksammas i ett pressmeddelande som Akademiska sjukhuset skickat ut med anledning av världsdiabetesdagen 14 november.
-
Nominera ledamöter för övriga anställda till Universitetskollegiet
Nu har du som tillhör kategorin ”övriga anställda”, enligt arbetsordningens definition, chansen att bli en del av rekryteringen av nu rektor och prorektor genom att nominera lämpliga kandidater till Universitetskollegiet. Sista dagen för nominering är fredagen den 8 november.
-
Hjärtinfarktspatienter som har hund lever längre
Forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper har undersökt om hundägare har bättre överlevnad efter en hjärtinfarkt eller stroke. Resultaten visar att både strokepatienter och hjärtinfarktpatienter som äger en hund löpte lägre risk att dö under uppföljningen än de patienter som inte hade hund.
-
Flera IMV-läkare bland världens mest citerade forskare
Professor Mia Wadelius Ytterligare en läkare på institutionen för medicinska vetenskaper (IMV), Mia Wadelius, läkare inom klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset och professor vid IMV, har sällat sig till listan över världens mest citerade forskare. Här återfinns även Stefan James, Lars Lind och Ann-Christine Syvänen, samtliga forskare vid IMV, samt två pensionerade läkare/forskare: Otto Cars och Lars Wallentin.