Könsskillnader i sambandet mellan sömnapné och hjärt-kärlsjukdom – fokus för studie

2020-02-14

Mirjam Ljunggren
Mirjam Ljunggren

Vilket samband finns mellan sömnapné under drömsömnen och tidiga tecken på åderförkalkning hos män och kvinnor? Och finns eventuella könsskillnader som behöver beaktas vid val av behandling? Det är fokus för en studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

– Förekomsten av svår sömnapné är lägre hos kvinnor samtidigt som vi vet att en större andel av kvinnornas andningsuppehåll är just under REM-sömn, även kallad drömsömn. Om studier visar att det finns skillnader mellan könen skulle det ha stor betydelse för diagnostik och behandling, säger Mirjam Ljunggren, ST-läkare på lung- och allergikliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, som är ansvarig för studien. Mirjam Ljunggren fick nyligen forskningsstipendiet ”Kvinnor & Hälsa” från 1,6 miljonerklubben.

Obstruktiv sömnapné karaktäriseras av upprepade episoder av andningsuppehåll (apnéer) och minskat luftflöde under sömn på grund av blockering av den övre luftvägen. Tidigare betraktades obstruktiv sömnapné som ett tillstånd som framförallt drabbar män, men senare studier har visat att det i hög grad även drabbar kvinnor.

– En stor del av befintliga studier är gjorda på män, medan vi vet mindre om vilka konsekvenser det kan få hos kvinnor. Det finns studier som talar för att andningsstörningar under drömsömnen skulle kunna vara mer skadligt än andningsstörningar under icke-drömsömn. I en tidigare studie såg vi att kvinnor med svår sömnapné under drömsömnen hade en förtjockning av innersta lagret i halspulsåderns vägg, vilket kan ses som ett tecken på åderförkalkning, säger Mirjam Ljunggren.

– Om sömnapné under drömsömnen är särskilt skadligt för hjärt-kärlsystemet får det konsekvenser för hur vi ska behandla sömnapné. REM-sömn utgör cirka 20 procent av total sovtid och återkommer cykliskt under natten med högre koncentration timmarna före uppvaknande. Vid behandling med övertrycksandning via mask (CPAP) blir det därför viktigt att behandlingen används hela natten, förklarar hon.

I studien ingår totalt 800 individer; 400 kvinnor från den populationsbaserade kohorten SHE (Sömn och Hälsa hos kvinnor) samt 400 män från den så kallade MUSTACHE-studien (Men in Uppsala; a Study of sleep, Apnea and Cardiometabolic Health).

Läs gärna hela pressmeddelandet i Akademiska sjukhusets pressrum.