Lika villkor vid institutionen

För institutionen för medicinska vetenskaper är det systematiska lika villkorsarbetet en viktig aspekt vad gäller forskning och undervisning. Det innebär att alla, medarbetare och studenter, ska bemötas och bemöta varandra med respekt. Vi arbetar för att vår arbets- och studiemiljö är fri från diskriminering, trakasserier och repressaier och att alla har lika rättigheter och möjligheter, oavsett diskrimineringsgrund, att arbeta och studera. Vid frågor eller funderingar kring lika villkor kontakta gärna någon i institutionens arbetsgrupp för lika villkor.

Drt finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas a lagens diskrimineringsförbud:

  • kön
  • könsidentitet eller könsuttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Definitionen av sexuella trakasserier är enligt diskrimineringslagen:

”Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetet.”

Mer information om hur det övergripande arbetet med lika villkorsfrågor bedrivs finns att läsa på universitetets lika villkorssida. Institutionen för medicinska vetenskaper har en handlingsplan för lika villkor. Institutionen har även en broschyr som beskriver arbetsmiljön vid institutionen som vi eftersträvar samt hur vi arbetar för att förebygga trakasserier och diskriminering.

Här kan du läsa mer om Uppsala universitets arbete med åtgärder för kränkande särbehandling.

Institutionens lika villkorsgrupp:

Gabriella Widerberg, sammankallande
Magnus Svartengren
Mårten Fryknäs
Jessica Schubert, doktorandrepresentant
Alina Johansson, skyddsombud vid institutionen
Azita Monazzam
Diem Nguyen, lika villkorsombud

HANTERING AV TRAKASSERIER – KONTAKTPERSON FÖR LIKA VILLKOR

Kontaktperson:
Mårten Fryknäs

I en miljö som präglas av respekt och tolerans kan var och en trivas och göra ett bra arbete. En bra och trevlig arbetsplats skapas dock inte av sig självt, utan är beroende av att alla medarbetare och personer i ledande ställning/arbetsgivaren bidrar aktivt. Arbetsgivaren har ansvar för att aktivt arbeta för att förhindra trakasserier och diskriminering. Men arbetsgivaren, representerad av chefer/handledare, kan inte skapa en god atmosfär på arbetsplatsen på egen hand. Du, och alla andra personer på arbetsplatsen är de som dagligen skapar och bidrar till arbetsmiljön. På den ideala arbetsplatsen skulle det vara tillräckligt att förstå detta för att förhindra att problem uppstår. Men i verkligheten behöver vi vara beredda på att hantera trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. I de fall där händelser inte kan lösas vid en diskussion mellan de inblandade behöver det finnas kanaler för att föra informationen vidare. Institutionen har därför inrättat en särskild kontaktperson för lika villkor; Mårten Fryknäs. Om du har upplevt eller sett trakasserier så kan du kontakta Mårten. Han kommer att lyssna på dig och informera om hur man går vidare. Du kan naturligtvis även fortsättningsvis vända dig direkt till institutionens prefekt eller HR-personal (Anna Foyer och Gabriella Widerberg).

Stöd vid funktionsnedsättning

Anställda som har en funktionsnedsättning kan få stöd i sin arbetssituation. Är du anställd och har en funktionsnedsättning och är i behov av stöd eller anpassning i din arbetssituation ska du i första hand vända dig till din närmaste chef eller HR (Anna Foyer och Gabriella Widerberg).

Läs gärna mer om hantering av kränkande särbehandling på Medarbetarportalen.

Trakasserier

Inom universitetet bemöter vi varandra respektfullt och sakligt. Detta gäller alla, såväl anställda som anknutna, besökare, studenter m.fl., oavsett om det är i formella eller informella sammanhang relaterade till yrkesutövningen/studierna (kafferast, institutionsfest, etc). Läs mer i institutionens broschyr.

Vad kan du göra om du utsätts för eller observerar trakasserier?

Generellt är det den som utsätts för trakasserier som avgör om ett beteende eller en handling är kränkande. Om det är möjligt bör du som blivit utsatt säga ifrån tydligt och markera att beteendet är oönskat och att du vill att det skall upphöra. Detta gäller förstås också om du observerar trakasserier. Om det är svårt att säga till eller om det inte hjälper, vänd dig till prefekten, institutionens HR-funktion, någon av kontaktpersonerna för lika villkor eller någon annan du har förtroende för.

Senast uppdaterad: 2021-08-10